Dörrar är oumbärliga i alla fastigheter. De används för att förbinda utrymmen, till exempel två rum eller husets utsida med insidan, och kan variera i material, konstruktion, stil med mera. Trots att dörrar används flitigt i vår vardag känner många fortfarande inte till hur en dörr är uppbyggd.
När man tänker på en dörr ser man oftast bara själva dörrbladet framför sig. I själva verket består ett komplett dörrsystem av dörrkarm, dörrblad och beslag.
Vad är en dörrkarm?
Dörrkarm:
Dörrkarmen består av flera delar, till exempel överstycke, sidostycken och mittposter, och är ansluten till dörrbladet. Dörrkarmar i bostäder är oftast gjorda av trä, men kan också tillverkas av aluminium, stål eller kompositmaterial. Nedan visas till exempel ett diagram över en dörrkarm av trä.
Förklaring av dörrkarmens olika delar
Karmstycke: Många blandar ihop ett karmstycke med hela dörrkarmen. Enkelt uttryckt är ett karmstycke en enskild del av dörrkarmen. De två sidostyckena utgör dörrkarmens lodräta delar, medan överstycket är den vågräta delen upptill. Tillsammans bildar karmstyckena dörrkarmen.
Mittpost: En mittpost är en del av karmen som skiljer dörrblad från varandra, eller skiljer en dörr från ett sidoljus, en inglasad yta eller en panel. Mittposter är främst en konstruktionsdel, men används också som dekoration i vissa arkitekturstilar. Här är mittposten en lodrät list mellan dörren och det anslutande sidoljuset som bär upp hela dörrkarmen.
Foder: Dörrfoder täcker springorna mellan dörrkarmen och innerväggens yta. Det fyller både en praktisk och en dekorativ funktion.
Sidoljus: Ett sidoljus är ett fönster som sitter intill en dörr. Det kan bestå av en enda glasruta eller flera rutor som avdelas av mittposter och släpper in mer dagsljus i huset.
Tröskel: Tröskeln är dörrkarmens nedersta del. Den tätas och fästs mot golvet. Endast ytterdörrar, till exempel entrédörrar, garageportar och dörrar som leder utomhus, har trösklar.
Tröskelplåt: Tröskelplåten sitter ovanpå tröskeln och lutar vanligtvis utåt för att leda bort vatten.
Tröskeln och tröskelplåten är delar av en ytterdörrskarm.
Det är inte bara dörrkarmen som har olika delar – även dörrbladets delar har sina egna namn.
Nedan visas detaljerade diagram över trädörrar.
Överstycke – Den vågräta delen som löper längs dörrens överkant.
Mittpost(låspost) – Den sitter vågrätt tvärs över dörrens mitt, eller i höjd med låset. Alla dörrar har dock inte en mittpost.
Bottenstycke – Sitter vågrätt längs dörrens nederkant.
Mellanstycke(mellanstycke) – Ett tvärstycke, utöver över- och bottenstycket, som används för att skilja paneler åt eller skilja paneler från glas i en kombinationsdörr.
Sidostycke(gångjärnssida) – Samlingsnamn för de lodräta delarna längs dörrens ytterkanter.
Låssida – Dörrens lodräta kant på motsatt sida från gångjärnen, där låset eller fallregeln sitter. Alla dörrar har inte en särskild låssida.
Mittpost – En lodrät del som används för att dela upp paneler. Beroende på placering i dörren kan den vara en övre, mellersta eller nedre mittpost.
Panel – Paneler, som kan vara av trä eller glas, sitter mellan dörrens sidostycken, tvärstycken och mittposter.
Förutom dörrbladet och dörrkarmen är beslagen en viktig del av dörren. De omfattar bland annat lås, fallreglar och handtag. Läs mer om dessa delar i motsvarande blogginlägg på www.nbtengyu.com.
Utifrån informationen ovan bör vi nu ha en allmän uppfattning om hur ett dörrsystem är uppbyggt. Dörrar och fönster med stålram har många delar gemensamt med trädörrar när det gäller terminologi. Låt oss titta på likheter och skillnader.
Nedan visas en dörr med stålram från Tengyu (modellnr: TY2.112.042)
Den här typen kan vara en slagdörr eller skjutdörr. En tydlig skillnad är att endast slagdörrar har dörrkarm; skjutdörrar har ingen.
För en slagdörr behövs dörrkarmen för att hålla dörrbladet på plats. I ett skjutdörrssystem fyller skjutbeslagen däremot en liknande funktion som dörrkarmen.
Som slagdörr har den en dörrkarm, precis som en trädörr, men konstruktionen är enklare. Dörrkarmen består av ett överstycke och två sidostycken. Den har ingen tröskel eller tröskelplåt, precis som en innerdörr.
Som skjutdörr fästs dörrbladet vid skjutrullarna och hängs upp på skenan.
Dörrbladet på en dörr med stålram har också delar som sidostycken (gångjärns- eller låssida på en slagdörr) och över- och bottenstycke. Dessutom finns det andra delar som skiljer sig från dem på en trädörr.
- En svart plåt längst ned kallas sparkplåt.
Sparkplåt: En metallplåt längst ned på en dörr eller panel som skyddar mot skador och slitage.
- Metalllisterna i glaspanelen har också ett eget namn: spröjs.
Spröjs: Den indelning som används för att dela upp och hålla fast glasrutor i en dörr eller ett fönster kallas spröjs. Spröjs kan också kallas spröjslister eller glaslister. Vissa spröjs är dock enbart dekorativa och delar inte upp glasrutan; de kallas fuskspröjs.
- Precis som trädörrens dörrblad har dörrbladet med stålram en panel, men materialet skiljer sig åt. Den består av glas och kallas glasruta.
Glasruta: En dörrglasruta är en glasskiva som sitter i en dörr. Varje ruta räknas som en separat glasruta.
En glasskiva kan delas in i mindre rutor med vågräta och lodräta spröjs.
Enkel skjutdörr med stålram och 3 glasrutor Dubbel slagdörr med stålram och 8 glasrutor
Utöver delarna och komponenterna ovan finns en särskild del i ett komplett dörrsystem: överljusfönstret.
Vad är ett överljusfönster?
Ett överljusfönster sitter vanligtvis ovanför en dörrkarm och släpper in extra dagsljus i en entré eller ett rum. Det kallas överljusfönster eftersom det sitter ovanför dörrens eller fönstrets överstycke – den balk som skiljer dörrens eller fönstrets övre del från resten av väggen.
Det här är en dubbel slagdörr med stålram, ett kvadratiskt överljusfönster med fyra glasrutor och två sidoljus.
Överljusfönster finns i fyrkantig (den vanligaste), rund och välvd form.
Överljusfönster sitter oftast ovanför ytterdörrar, men förekommer även i badrum, kök, inne i bostäder och ovanför garageportar. Det är ett innovativt alternativ för dina inner- och ytterdörrar.
Runt överljusfönster Välvt överljusfönster
Precis som dörren spelar även fönstret en viktig roll i din fastighet. Hur är ett fönster uppbyggt? Vad heter fönstrets olika delar?
De flesta fönster har två huvuddelar: karm och båge. Karmen är fönstrets yttersta del. Innanför den sitter bågen och glaset. Bågen är delen innanför karmen som håller glaset på plats. Den motsvarar dörrbladet i förhållande till dörrkarmen.
Två av de vanligaste fönstertyperna är sidohängda fönster och skjutfönster.
Vad är sidohängda fönster och skjutfönster?
Sidohängt fönster: Det har gångjärn som gör att fönstret kan öppnas och stängas genom att svängas utåt eller inåt. Sidohängda fönster sitter ofta parvis och öppnas åt varsitt håll, precis som en dubbel slagdörr.
Skjutfönster: Skjutfönster består av en eller flera bågar som glider lodrätt eller vågrätt för att öppnas. Enkelt uttryckt kan de delas in i vertikala och horisontella skjutfönster.
Nedan visas hur dessa två fönstertyper är uppbyggda.
Fönsterkarmar och -bågar har många delar gemensamt med trädörrarnas karmar och dörrblad. Särskilt karmarna: fönsterkarmar har också över- och bottenstycken, sidostycken och överstycke.
Men det finns vissa skillnader mellan fönstren. På ett sidohängt fönster kallas den rörliga delen fönsterbåge. På ett skjutfönster kallas den båge.
Ett sidohängt fönster kan ha ett överljusfönster, liknande det som finns ovanför en dörr.
På ett sidohängt fönster kallas sidostyckena på de två bågarna som överlappar varandra för mötande sidostycken. Spröjs kan också kallas fönstergrind.
Vi hoppas att det här blogginlägget har gett dig en grundläggande förståelse för hur olika dörrar och fönster är uppbyggda.
